Lätt kommunikation

Lätt kommunikation är kommunikation som är lättare att förstå. Språket som används är enklare och innehållet förklaras tydligare. I lätt kommunikation kan förståelsen också stödjas med annat än ord, till exempel med bilder. Lätt kommunikation behöver inte betyda att själva innehållet som kommuniceras är förenklat eller mindre komplext.

Talad lätt kommunikation kallas ofta ‘lätt språk’, till exempel sänds radionyheter på ‘lätt svenska’.

Skriven lätt kommunikation kallas ofta ‘lättläst’ (förkortat ‘LL’). Det finns bland annat tidningar som är skrivna på ‘lättläst svenska’.

Enligt LL-center, som jobbar med och för lätt svenska i Finland, kan ungefär en halv miljon finländare ha nytta av lättläst. Till dessa hör bland andra personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med annat/andra modersmål och äldre personer.

Lätt kommunikation på teatern

Bland de medverkande i en teaterproduktion och i publiken finns det i bästa fall en mångfald av människor som representerar en bred variation av språkliga och kognitiva förmågor och bakgrunder. Om lätt kommunikation används i arbetet och i föreställningen möjliggör det en större delaktighet både inom arbetsgruppen och för publiken.

Lätt kommunikation inom en arbetsgrupp hänger tätt ihop med en arbetskultur där det finns utrymme för olika språk och sätt att kommunicera och där var och en erbjuder och får stöd av sina kollegor vid behov.

Lätt kommunikation inom en arbetsgrupp kan därför betyda att man

• avsätter tid för arbetsgruppen att lära känna varandra

• använder lätt språk och lätta referenser

• reserverar tid för frågor, tid för att förklara det som upplevs som oklart och tid för repetition av information

• läser skriftlig information och manus högt

• erbjuder bildmanus vid sidan av textmanus. Bildmanus är ett manus som i huvudsak består av bilder som beskriver nyckelhändelserna i pjäsens olika scener.

• erbjuder extra assistans bakom scenen och stödfunktioner på scenen

• sänker tempot, håller tillräckligt med pauser och är uppmärksam på att alla hänger med

Lätt kommunikation med publiken kan betyda att man erbjuder

• information på lätt språk

• möjlighet att få information och boka biljetter på teatern och per telefon (inte enbart på nätet)

• gratis assistentbiljetter

• publikvärdar

• presentationer på lätt språk före föreställningen, där man muntligen eller i tryckt format öppnar upp föreställningsvärlden, karaktärer och andra eventuella förförståelser som gör det lättare att hänga med i föreställningen

• så kallade ‘avslappnade föreställningar’ (på engelska ‘relaxed performance’) som bland annat innebär att salongen inte släcks ner helt och att publiken kan prata med varandra eller ta en paus och gå ut från salongen vid behov

Kreativ lätt kommunikation

Kreativ lätt kommunikation innebär att lätt kommunikation är inbyggd i föreställningen, i dess repliker, berättargrepp, scenuttryck, visualitet och ljudvärld. Den lätta kommunikationen blir en del av föreställningens konstnärliga helhet som hela publiken tar del av.

Det finns åtminstone två sätt att inkludera kreativ lätt kommunikation i en föreställning:

1. Anlita skådespelare som använder lätt kommunikation i ensemblen
2. Använd experter och referensgrupper under hela processen
 

Exemplet Livsfarligt på allvar! 

Arbetsgruppen bakom Livsfarligt på allvar! bestod av skådespelare och personal från DuvTeatern, studerande från Konstuniversitetets Teaterhögskola, designers och scenteknisk personal från Svenska Teatern samt frilansande konstnärer. Den diversa arbetsgruppen hade många olika förutsättningar, behov och önskemål. 

Den kreativa lätta kommunikationen inkluderades i processen och föreställningen med hjälp av metoder som DuvTeatern har utvecklat under sin drygt 25-åriga historia.

I videon presenterar DuvTeaterns verksamhetsledare Sanna Huldén sig och berättar om vad DuvTeatern är:

Metod 1: Tid att lära känna varandra

Till DuvTeaterns arbetssätt hör att ta med medverkande och samarbetsparter i ett tidigt skede av processen och inkludera dem redan i planeringen.

Också Livsfarligt på allvar! -arbetsgruppen fick tid att hitta gemensamma sätt att kommunicera och jobba på, dvs möjlighet att bygga ett jämlikt samarbete inom gruppen.

Processen fram till föreställningen inleddes ca två år före premiär med träffar och workshops. På så sätt fick arbetsgruppen lära känna varandra redan före repetitionsperioden och hitta arbetssätt som byggde på deltagarnas individuella styrkor.

Metod 2: Gemensamt skapande

DuvTeatern inkluderar hela ensemblen i arbetet med att skapa en föreställning. Ämnen, teman och genrer väljs på basen av skådespelarnas förslag och föreställningarna skapas med hjälp av improvisation och gemensamt skrivande. Det är arbetssätt som lätt kan anpassas så att de är tillgängliga för alla medverkande.

Under skapandeprocessen finns det utrymme för en stor variation av perspektiv, idéer, uttryck, scenerier, ord och formuleringar. Allt material dokumenteras för att sedan sovras och formas till en föreställning.

Det här gemensamma skapande arbetet förutsätter ingen särskild fysisk eller språklig förmåga, inte heller till exempel förmåga att skriva på egen hand. 

I videon presenterar DuvTeaterns skådespelare Roy Eriksson sig och berättar om manusarbetet med Livsfarligt på allvar! och om föreställningens olika språk:

Metod 3: Lätt scenspråk

Eftersom skådespelarna själva hade varit med och skrivit replikerna i Livsfarligt på allvar! användes en hel del lätt svenska på scenen. Replikerna på lätt språk är ofta kortare och innehåller färre svåra ord. 

I föreställningen användes också berättare som pratade lätt svenska. Två detektiver klargjorde var något hände, när och vem som var närvarande med hjälp av en rapport över mordfallet.

I videon berättar Eriksson om lätt svenska och om hur man gjorde när lönnmördardirektören i pjäsen använde svåra ord:

Metod 4: Inbyggt stöd för förståelse

Med kreativ lätt kommunikation som metod kan man skriva in situationer och repliker i manus som hjälper skådespelarna att förstå en scen, handling eller replik. Om alla skådespelare i en divers ensemble förstår vad som sker är det mera troligt att fler i publiken också gör det.

I Livsfarligt på allvar! bad karaktärerna ibland varandra att förklara en komplicerad tanke eller händelse eller att prata lätt språk. Också videodesignens projicerade scenrubriker och visuella element, liksom kostymernas tydliga färgkodning, bidrog till att stöda publikens förståelse. En stor projicerad klocka gjorde det lättare att följa med när handlingen hoppade fram och tillbaka i tiden.

Med hjälp av kreativ lätt kommunikation kunde alltså en svår intrig och komplexa karaktärer och relationer göras mer tillgängliga.

I videon berättar DuvTeaterns skådespelare Yvonne Heins och regissören Mikaela Hasán om att stöda varandra på scenen, om att inte alltid förstå och om humorn i Livsfarligt på allvar!:

Metod 5: Samskådespeleri

I Livsfarligt på allvar!s ensemble ingick fem skådespelarstuderande från Konstuniversitetets Teaterhögskola. De studerande fick under processens gång lära sig om ensemblearbete under ledning av DuvTeatern. Det var en viktig erfarenhet som krävde nya färdigheter i både skådespeleri och samarbete.

DuvTeatern och Teaterhögskolans studenter träffades första gången redan två år före föreställningens premiär. Den långa tidsperioden gav ensemblen möjlighet att lära känna varandra, men också att upptäcka de fördomar och farhågor som det nya samarbetet väckte.

Skådespelarstuderande Josef Donner berättar att hen i början oroade sig för om en kollegial relation med DuvTeaterns skådespelare var möjlig eller om hen skulle få agera mera assistent än skådespelare på scenen. Under träffarna och repetitionerna märkte hen ändå snart att alla i arbetsgruppen stod på jämlik grund i samarbetet.

I videon presenterar Teaterhögskolans studerande Josef Donner sig och berättar om sina erfarenheter av samarbetet med DuvTeatern:

 

I den avslutande videon skickar Eriksson hälsningar till andra teatrar och bjuder in till nya samarbeten med DuvTeatern:

 

Mer info om DuvTeatern hittar du på www.duvteatern.fi