
Kreativ tillgänglighet är ett arbetssätt som berör kostymdesignen och -designern på flera sätt. Kostymerna kan stöda tillgängligheten i det sceniska berättandet både visuellt och ljudmässigt. Ljudet som kostymerna skapar kan, liksom deras material, färger och silhuetter, ge viktig information om exempelvis rollpersoner, rörelser och stämningar på scenen. Kostymerna kan bli en viktig pusselbit i publikens förståelse och berättelsens dramaturgi.
Meri Craig studerade vid Aalto-universitetet när hon engagerades som kostymdesigner för Livsfarligt på allvar!. Hon gjorde arbetet som en del av sina studier med stöd av mentorn, kostymdesignern Maria Rosenqvist.
Kostymdesign fokuserar ofta först och främst på det visuella uttrycket. Men i Craigs arbete med kreativ tillgänglighet för en blind publik blev kostymerna också en del av ljudberättandet. Också kostymernas taktila egenskaper fick större betydelse i arbetet med kreativ tillgänglighet.
Craig testade kostymernas ljud när hon utforskade Svenska Teaterns kostymförråd. Hon lyssnade hon på allt från klapprande klackar till prasslet från vindtygsjackor och plastiga regnrockar. Kostymernas hörbarhet testades också i workshops tillsammans med syntolkningskonsulten Riikka Hänninen.
I videon presenterar Meri Craig sig och berättar om arbetet med att undersöka kostymernas ljud och berättande:
Fokuset på kostymernas ljud öppnar för samarbete mellan kostymdesignern och ljuddesignern. Genom att förstärka ljudet med mikrofoner kan man ge publiken tydligare auditiv information om vem som kommer in på scenen och i vilket tempo och med hurdant temperament personen rör sig.
Under produktionens workshopperiod undersökte Craig och ljuddesignern Kristian Ekholm också hur det kunde göras hörbart för en blind publik när någon pratade teckenspråk på scenen.
I videon berättar Craig om ett experiment med lösnaglar:
I arbetet med föreställningens kostymdesign fokuserade Craig särskilt på hur kostymerna kunde stöda förståelsen av intrigen och rollpersonerna. I enlighet med den serietidningsinspirerade stilarten betonade hon tydliga silhuetter och karaktärer.
Craig skapade huvudpersonernas kostymer så att de med färger och kontraster tydligt skilde sig från de övriga karaktärerna. På så sätt hoppades hon att berättelsen skulle bli lättare att följa, samtidigt som kontrasterna kunde underlätta för synsvaga åskådare.
Kostymen framhävde också vissa karaktärers konturer för att de skulle vara mer lättidentifierade och samtidigt passa in i föreställningens serietidningsestetik.